Det är inget fel med grundtanken att de båda regeringsalternativens främsta namn möts för att ge väljarna besked om vilken politik som de vill föra. Problemet är bara att två duellanter som känner varandra så väl tenderar att mest upprepa sig och tala förbi varandra.

Dessutom riskerar väljarna att tröttna på alla välkända argument långt innan den egentliga valrörelsen startat. Tvåkejsarslag har dessutom en annan välkänd effekt: de gynnar nästan alltid en tredje part som lyckas hålla sig utanför den monotona munhuggningen.

2010-05-10